Hej på er kattvänner nu startar jag en blogg till. Det blir trädgård denna gång. Ni är varmt välkomna att hänga med även på denna om ni vill. Jag kan tänka mig att det är flera här som är intresserade av både katter och trädgård. Sedan kan det bli så att en katt slinker in i trädgårdsbloggen och en och annan trädgårdsdel in i kattbloggen, men det här är ett sätt att få skriva om båda och låta er välja om ni vill hänga med.

https://halvaparadiset.wordpress.com/

Välkomna!

Vilken blogg hamnar jag i då?

Vi tycker att det blivit mer trafik på ekorr-E4:an. Nästan varje gång blicken går upp mot eken är en eller flera på väg dit eller någon redan där. Orädda börjar de bli också. Vi är inte längre så viktiga. Vi har blivit en del av deras vardag.

Igår när mannen klättrade upp för att fylla på så hoppade det ut en liten ekorre ur det tomma bordet. Vi tror att han tagit det som ett litet nattrede! Vi har sett hur han krupit ner i den lilla lådan och trodde ett tag att han fastnat, men ack nej, det hade han förstås inte. Han sov i lådan och det när det fortfarande fanns lite smask i botten.

Ja, nattmackan är ju nära när man formligen sover på den. Måste samtidigt ha varit en liten surprise för de ekorrar som kom dit och lyfte på locket… Nåja nu är hans lilla nattrede fyllt med smaskiga nötter igen så nu får han hitta en annan säng och ta sig dit som alla andra. Nu ska ni få se honom/henne vår första ekorrunge. Någons hjärta som inte smälter?

smask

Världens sötaste ekorrunge?

Liten hungrig kurre

söta lilla kurre

Film

Idag fyller bröderna bus 5 år. Vi passar på och firar Pixie och Pollux också som i år har blivit 12 år gamla.

Hamilton

Vi tittar i kattårstabellen och konstaterar att om Hamilton och Pantheon vore människor skulle de fira 45 års dag idag! Ja ni grabbar i år och nästa år är vi jämngamla, men sedan accelererar ni om mig. Spännande det här med kattår.

Pixie och Pollux skulle ha gått i pension nu och är 68 år gamla! Mina gullungar är pensionärer. 🙂

Jag tänker att vi fouserar på visdom här hellre än nått opersonligt nummer. Smarthet och intelligens

Igår var vi ute i hagen med grabbarna och det var underbart härligt. Det är så oerhört glädjande att se Hamilton få använda knäna när han springer obehindrat runt i hagen och leker och undersöker.  Då jag ännu inte vågar ta Hamme i ryggsäcken och bara dra iväg som jag gör med Pantheon så får Hamilton bestämma takten och temat när vi är ute med honom.

Oj då, är man guide nu igen. Ok, kom gott folk så går vi mot … det där trädet där borta.

Jag är redan här! Kom Hamme, jätteroliga hål i den här eken. Kattbon!

Och så lugnar vi ner oss och låter matte undersöka först så att det inte redan är bebott… Vänta nu grabbar.

Jag väntar här inne, i skuggan.

Ja, så är livet med bengaler man måste vara steget före och supersnabb ibland. Nåja, det var inget mer än bengaler under eken (2 faktiskt, lite oväntat kanske).

Plötsligt tog Hamme fart och testade knäna maximalt. Han lade öronen bakåt och sprang allt vad han hade, ser ni vad han njuter. Har aldrig sett en katt blunda och springa som han gör.

Det är en liten startsträcka innan man lyfter.

Uuuunderbart! Jag kan flyga!

Vänta brorsan, jag måste hitta en bra startsträcka är lite kulligt här.

nåväl vad är väl lite ojämnheter när man är katt. Upp med svansen så de som har närmare marken än jag ser att något fantastiskt springer här. 

Vi avslutar bloggen med ett litet bildspel så ni får se så fint vi hade det. Dagens bilder står mannen för. För när vi är ute allihopa behövs matte till mer praktiska saker som att bengalsäkra håligheter under ekar, rädda ödlor och kolla så att ingen tar sig utanför hagen och annat sånt där praktiskt ni vet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

(12 bilder)

I fredagsmorse vaknade jag av att jag hade två väldigt stela bengaler i sängen. De stod upp båda två och något hade deras odelade uppmärksamhet. Jag kikade ut och där i deras kattgård var det full fart. Två väldigt snabba djur for hit och dit. Inte nog med att de for runt i kattgården, de for ur och in i kattgården lätt som en plätt. 

Bröderna var fascinerade, djur som rörde sig som snabba blixtar och plötsligt kastade de sig över varandra i en liten dans som fick mig att tänka att det var ett litet par vi kikade på, ett litet par som jobbade för att bli flera. 

Mannen lyckades ta några bilder och när vi gick ut flydde de med lätthet ut från kattgården. Innan bröderna blev utsläppta så gick vi ut för att kolla hur illrarna tagit sig in och ut så lätt och det enda vi kan säga är att de inte behövde mer än typ 1-2 cm för att klämma sig under nätet. Detta är något grabbarna aldrig försökt och inte skulle lyckas med heller för den delen. I morse vaknade jag av ännu ett märkligt ljud som jag inte lyckades identifiera på egen hand, men min man kände igen ljudet som tranor. Tyckte de lät som plågade rådjur så det var en lättnad att höra att så inte var fallet. 🙂

När Hamilton och Pantheon fick gå ut igen gick Pantheon raskt ut och nosade igenom kattgården. Han markerade på några strategiska ställen och sedan var han nöjd. Nu skulle de väl förstå att det var bengaler som bodde här, inte illrar. Hamilton var betydligt mer försiktig och tog god tid på sig att gå ut i kattgården och när han väl vågade sig ut så luktade han igenom varenda kvadratcentimeter av kattgården för att försäkra sig om att ingen liten iller fanns kvar någonstans, otäcka typer de där illrarna.

Man måste vara noggrann när det gäller en sån där killer…. de låter superfarliga tycker jag.

Killer hehe, iller heter de ju tok-Hamme och jag har talat om för alla att det är vi som bor här. De kommer INTE tillbaka. 

Bra Panthis, då slappnar jag av lite då.