Visst är det lätt att planera livet när man lever sin dröm, men vad händer när drömmen förändras? Är det alltid lämpligt att ha katt?
– Det är väl alltid lämpligt att ha katt!
När vi köpte vårt första hus kände jag att jag äntligen kunde skaffa katt. Jag hade längtat länge. Pixie och Pollux anlände till ett stort hus med trädgård, drömläget för katt tyckte jag. Men, livet är föränderligt.
– Inte om man lever i nuet, matte *kurr*.
Efter några år i huset förändrades våra drömmar och vi beslutade oss för att flytta. I första hand till lägenhet, men någonstans inom oss fanns en dröm om att resan skulle sluta på landet.
– Det är inte alltid bra att ha superhörsel. Flyttar man till lägenhet så hör man massor, men man ser inget! Måste vara spöken… överallt! Kusligt!
En vanlig fråga jag fick innan vi flyttade in till lägenheten var förvånande nog ”Tar ni med er katterna?”. Vi hade bara Pixie och Pollux då.
Katten är fortfarande ansedd som en slit- och släng-vara. Jag har svårt för det där synsättet när det gäller liv. Stelt leende svarade jag att ”Ja, jag tar med mig dem.” En del gav sig inte utan fortsatte fråga ”Men hur går det då? De är ju utekatter…” Jag försökte förklara att jag ser mina katter som en del av familjen och familjen tar man väl med sig när man flyttar?
– Oj! Även om jag var lite rädd i nya hemmet hade jag blivit ännu räddare om du lämnat mig. Är det vanligt att människor lämnar de yngsta när de flyttar?
Nej, det tror jag inte Pollux, inte de yngsta, de lurvigaste, tyvärr.
– Lurvigaste, vilken fånig idé. Är du säker matte? Kan man inte ta de randigaste och prickigaste istället. Vi fick ju en ny chans nu att dumpa dem när vi skulle flytta ut på landet menar jag? Den här kanske vi kan dumpa? Jag tror att det finns en liknande i nästa rum matte. Vi kanske kan dumpa båda på en gång? *hehe* skojade bara.
Hm… tror vi återgår till berättandet när vi skulle in i lägenhet. Inte nog med att jag behöll dig och Pixie när vi flyttade till lägenhet, kattstyrkan fördubblades.
Plötsligt fanns det två busungar i lägenheten. Det var mina första bengaler någonsin och bengalungar har en energi som får Duracellkaninerna att framstå som trötta pensionärer.
Hur får man då lägenhetslivet att fungera med fyra katter? Jo, man får göra som amerikanarna säger ”think outside the box”, tänkta utan begränsningar, tänka utanför lådan.
– Varför utanför lådan matte, jag tycker man gör mycket bra tänkande och spanande i lådan!
När det gällde bengalerna blev det dagliga promenader i parken, skogen, ja överallt där man kunde gå. Det blev inte många slappa hemmakvällar framför tv:n under denna period. Nej, jag har vandrat många långa mil med katt under dessa två år.
Jag köpte mycket kattleksaker och aktiveringsprylar till kissarna så de hade att göra när de var inomhus. Det går att göra mycket inomhus sa jag bestämt och blåste såpbubblor över sängen.
– Över mig matte, kul! Jag älskar såpbubblor med kattmynta. Har du något mer kul?
– Ah, det hade du, jag som älskar svävande möss! *kurr*
Nu har de dryga två åren i lägenhet passerat och vi bor nu äntligen på landet. Vi flyttade in lagom till vintern i nya huset, så nu är det fågelspaning och promenader på tomten som gäller, men till våren ska här bli en kattgård som heter duga.
– Kattgård!? När blir det vår matte?
Snart… Snart, har vi nått vårt mål mina pälsklingar! ♥
Nu lever vi snart i vår dröm igen, och kissarna kan åldras med oss på landet om vi inte ändrar oss igen förstås. Det vet man aldrig. Livet är föränderligt men katterna är för alltid en del av det. 
