Kattgårdar o promenader


Småkatterna har sedan ett par dagar lärt sig att älska cation utanför sovrummet 💕. De klättrar och spanar och använder den precis så vi önskade när vi byggde den. 🥰 klätterträdet som jag fixade sisalrep på uppskattas massor! Här kan man både vässa klor o klättra. SÅ roligt.

Idag släppte vi in dem i den större cation, utan storkissar.

Vi har testat med att träffa storkissar lite, men storkissarna klarar det inte ännu, så de får fortsätta att titta och vi låter de små röra sig framför ögonen på dem. Skyffla filtar emellan dem o s v. De små är väldigt okomplicerade och skulle nog med lätthet acceptera nya katter tror jag. Pollux borde vara van vid det här laget men börjar bli till åren och uppskattar nog inte för mycket förändring. Men vi har tid.

Tänk att klöstunnan som Pantheon vann skulle bli Amazon och Prasslins. De älskar den.
Korna har gått in för vintern så jag o Pantheon har fått tillbaka hagen. Pollux o Hamilton får utforska kattgårdarna när vi är ute. Vi börjar få in mer och mer vardag med småkissarna hemma, härligt!

Idag stängde vi dammen för vintern. Lite tråkigt men den får upptäckas nästa år istället.

Ny vardag 💕, liten uppdatering


Småkissarna finner sig tillrätta. De bor i sovrummet. Storkatterna bor i kattrummet och så kör vi in dem växelvis i huset och förflyttar oss själva mellan. Målet nu är att de ska se varandra och känna varandras dofter. Men inte mer än så. Det är en stor omställning för alla katter.

Amazon drog på sig en förkylning på resan och nös i ett par dagar. Men nu har hon slutat och mår prima. Hon är en jätterar liten katt som passar så bra i min famn ❤. Praslin vill inte sitta i famn eller bäras. Helst vill han bara busa 💕. Men vi övar ihärdigt på bärande 😉💓.

Småkissarna har världens aptit. Jag fick med lite torrfoder från Ella som jag bad att få. De har inte ätit ett litet torrfoder av den. De äter blötmat med god aptit. De njuter verkligen. Deras magar har klarat allt perfekt. Resa, matomställning och allt annat.

En tidning smakar också spännande
Det leks, äts och vilas och kelas
Passerar kattrummet

Hemresan, måndag – onsdag


Jag checkade ut vid 10 och vid 11 tackade jag hotellet och personalen. Alla hade de under min tid där passat upp på mig exemplariskt. Den ena kocken hade jag blivit kompis med på lördagkvällen då vi hade ett väldigt trevligt samtal och den andra gav mig en kokosnötsdrink när jag slappade på hotellet.

Han som tog mina matbeställningar bjöd mig på ett glas rosė från hotellet. De tyckte nog alla att de hade en väldigt märklig gäst. En ensam medelålders kvinna. Jag var för övrigt hotellets enda gäst under hela vistelsen. Ännu en märklig känsla.

De lyckades ändå få hotellet att bli en fast och trygg punkt för mig vilket jag verkligen uppskattade.

+ två härliga trädgårdstidningar från en god vän höll mig sysselsatt

Kl 11 kom Benji. Vi åkte till Maison de foot igen. Proven hade inte kommit in ännu men när jag stod där och väntade så hörde jag ”madame?” Jag vände mig om och där står en kvinna och tittar på mig och mitt körkort om vartannat. Bra jobbat att i mask känna igen mig! Blev mycket glad och tackade henne. Sen kom provsvaren. En bunt. Namn lästes upp och när vi kom till mitt så fick jag det direkt. Det var negativt! 😅

Ut till Benji och iväg till flygplatsen. Nästa orosmoment. Vädret. Det hade varit strålande väder från att jag kom men nu… nu stod det som spön i backen och dimman gjorde att man knappt såg handen framför sig. Benji sa att håller det i sig kommer du inte iväg ikväll. Jag dog lite. Men… sa han jag tror inte att det gör det.

Jag tackade Benji och önskade honom allt gott. Han bar av min lilla väska och skrattade ännu en gång åt hur lite packning jag hade med mig. Inte alla som bara kör handbagage till och från Seychellerna 😂.

Sen blev det en lång väntan på Ella som skulle anlända vid 17. Tänkte att hon kommer väl när hon kommer. Men hon var punktlig. Jag skrev under de sista papprena och så tackade jag henne för all hjälp. Nedan vad hon skrev på sin sida.

Min lilla packning
Ja så såg det ut när de åkte

Jag checkade in först av alla från Seychellerna och det första jag ombads visa upp var hälsodeklaration till Dubai och negativt covid-19 test. När jag inte skulle checka in nått bagage gav mig tjejen en fantastiskt rolig och skeptisk blick.

Planet gick på utsatt tid. Denna gång visste jag att kissarna var med samma plan. Tänkte på dem. 💕 det var tyvärr en väldigt turbulent flygning. Väl i Dubai checkade jag in på hotell. Världens skönaste hotellrum just då. Då min resa varit pågående sen jag checkade ut från hotellet. En gigantisk säng och fritt wi-fi. Meddelande från Ella. Katterna mådde bra och hade klarat resan fint! Jag somnade i den vetskapen och att jag hade en hel dag på Dubais flygplats att fördriva dagen efter.

Under dagen fixade jag sista boardingpasset och bad högre makter att Emirates inte skulle kräva nått nytt covidtest. Det gjorde de inte. När jag satt på Dubaiplanet mot Köpenhamn var jag utvilad och tittade på film och åt. Alla andra sov.

Tankarna kom igen. Nu skulle jag träffa mannen och så skulle vi ta oss till godsmottagningen och därefter veterinär och dansk tull. Nu gäller det… igen!

Godsmottagning
Veterinär och mittemot tull

Lång väntan men till sist var vi igenom! Katterna släpptes ut till oss och efter svensk tull blev det många timmar i bil innan vi ÄNTLIGEN var hemma igen. SÅ lättad och lycklig!!!

Lördag och söndag


På måndag åker jag hem igen, men nu är det lördag. Benji, min taxichaufför skulle komma och hämta. Vi kom till Maison de foot för tidigt så han tog mig till marknaden i Victoria på rundtur och vilka dofter. ”Oroa dig inte för corona. Den finns nästan inte på Seychellerna” sa han när han i ansiktsmask guidade mig runt.

Sedan bar det av till Maison de foot för provtagning. Jag hade missat att ta med mig passet men hittade till slut passnumret i mobilen, men då tappade jag bort mitt körkort i processen.

Det var fullt av folk i motsvarigheten till vår folkhälsomyndighet. Här är det svårt att inte jämföra svensk effektivitet med detta. För märkligt nog var detta den plats på Seychellerna där jag tyckte man hade minst koll på riskerna med corona och att hålla på regler om avstånd. De hade drop-in (och tyckte det var en bra idė.) Så rörigt och mycket folk. Provet togs i svalget.

Jag hade en bokad tid kl 9 och var klar kl 12. Att ta testet tar ca 15 min. Nu var det bara att vänta till måndag och hoppas att testet var negativt så jag fick flyga hem måndag kväll… oro.

På söndag hörde Ella av sig ville jag vara med på den Seychelliska sista veterinärsundersökningen. Om jag ville. Benji kom och hämtade mig och min resväska som var fylld med kattmat till Ella som hon bett mig handla då Corona ställde till det för henne. Svårt att få över viss mat till Seychellerna. Benji skrattade när jag berättade vad jag hade i väskan. ”You are on a mission madame!” Benji var en trevlig prick och en av få människor jag umgicks lite med under min resa. Det var intressant att få veta hur covid påverkat Seychellerna. Alla var väldigt glada över de turister som trotsade pandemin då många lever på turismen. Det var också valtider på Seychellerna och troligt skiftbyte som påföljd. Stora förändringar är på gång för Seychellerna.

Benji

Benji tog mig till veterinären i tid. I tid var däremot inte Ella 😂 att jag inte lär mig… tid är inte så viktigt på Seychellerna. Inte ens veterinärstider. Jag väntade en halvtimme sen kom Ella med Amazon och Prasslin 💕. De var åksjuka och nervösa. Men jag fick ta på Amazon och fota och prata lite med båda. ❤ åååh det är därför jag är här för att ta hem de här båda skräckslagna minikissarna! Vad konstigt det är och kändes.

Benji väntade troget på mig och tog mig tillbaka till hotellet. Jag var så lycklig och vi skrattade och pratade massor.

En massa hinder på vägen var det också under dessa dagar som när Köpenhamnsveterinären hör av sig och säger att om dokumentationen inte är bättre så får katterna återvända till Seychellerna. Efter samtal med Ella så lugnade hon mig och sa att dokumentationen inte var ämnat för Köpenhamn utan var något som Emirates (flygbolaget) krävde för att kunna boka dem som gods. Många såna eldsläckningar med myndigheter i EU. Så inte så mycket semester.

Sen var det hem och försöka få lite sömn för på måndag gällde det… igen. Hade jag klarat covidtestet eller var det bara att ställa allt? Sov inte så där fantastiskt måste jag medge.

Varenda kontrollpunkt som jag inte skulle lyckas ta mig igenom skulle helt sätta stopp för att få hem katterna och i värsta fall leda till avlivning eller återresa. Stressen hos mig började bli väldigt påtaglig. Insatserna kändes så gräsligt höga. Det var liv jag älskade på spel och det var bara att hålla ut och kämpa i varenda ögonblick för dem. Så många mörka ”tänk om…” tankar.

Jack Royal


Varje morgon efter frukost gick jag till receptionen där min temp registrerades. Jag hade munskydd så fort jag var i kontakt med någon, ett krav i upp till 14 dagar som man har som turist. Därefter kan man ansluta sig till innevånarna och bara ha det på offentliga platser.

Hälften har munskyddet åt detta håll och resten åt andra. Undrar vilket som är rätt 😂

Jag bodde vid stranden anse Royal (den kungliga stranden). Att semestra ensam på Seychellerna känns oerhört märkligt. Det här är ett paradis man åker till i par. Jag visste dock att det här var min dag att fylla på energikvoten för imorgon skulle jag in mot Victoria och ta nytt covidtest. Skulle det ge utslag kommer jag inte hem. Läskig tanke. Fast i paradiset? Nja fint här men vill inte fastna. Ok, bort med läskiga tankar och andas. När jag satt där ensam på en öde strand kom ”Jack” förbi. Tyckte i alla fall han såg ut som en Jack.

Jag ropade på honom och han vände sitt huvud mot mig innan han fortsatte sin vandring på stranden. ”Så fin” 🥰 tänkte jag och lekte förstrött i sanden.

Jack kom tillbaka och lade sig på covidavstånd ifrån mig med ryggen mot mig. Men ändå han var där. En förvildad främling som sökte mitt sällskap som fanns där och förde mina negativa tankar till nått positivt. Underbara vän 💕.

Jack Royal

Jag gick lite längs med stranden och Jack följde med. Jag erbjöd honom färskvatten ur ett kokosnötsskal. Men Jack var inte törstig.

Det var en trevlig stund med en väldigt fin hund. Enda tills vi kom ifrån varandra lite och han kom springande tillbaka till mig och jag såg att han haltade 😪. Åh, inte ett djur till i nöd. Vad är det för fel på folk som bara skaffar ungar på sina djur. Kastrera!!! Hur svårt ska det vara??? Så mycket lidande överallt som människor orsakar!

När jag satt där och funderade över Jack kom två hundar farande.

De hälsade på jack och jag var beredd att rycka in men de var snälla mot honom. Sen såg de mig sittande på en sten. De hoppade fram och överföll mig med slickar. Jag värjde mig så gott det gick och försökte med några väl valda ”NO!” Plötsligt kom ägaren och bad om ursäkt. Jag frågade om Jack var hans också. ”Nej den där… Han har bott här länge.” ”Så han har ett hem, menar du?” (Hoppfullt) ”Nej han är vild.” ”Han haltar är orolig för honom.” Här tappade jag mannens intresse och han ursäktade sig och gick.

Är det bara jag som ser dem? Trodde andra djurägare såg dem också. Djurens behov av tillhörighet/närhet och deras smärta. De är vid liv och de är liv de med. Samma värde som våra husdjur och de är husdjur. Inte vilda djur. Det här är djur vi gjort beroende av oss och så dumpat och då blir de osynliga för oss? Hur funkar det? Hur funkar vi?

Jag hoppas vi kan hjälpa Jack på distans. Jag har lärt känna en tjej som ska ner i december och hämta hem två hundar. Hon har kontakt på SSPCA. Men prio där på stranden var att få hem de jag tagit ansvar över. Men nu är det gjort. Vi ska se vad vi kan göra för Jack tillsammans med min nyvunna vänskap. Alla behöver inte komma hit. Vi kanske kan hjälpa honom på plats.

Anse Royal
Anse Royal

Seychellerna


Jag har aldrig fått min temperatur så välregistrerad som när jag anlände till Seychellerna. Först på flygplatsen. När jag kom till hotellet stod plötsligt en liten man framför mig med en färgglad pistol i handen och frågade ”may I?” Jag hann aldrig förstå vad jag sa ”Yes” till innan han sköt mig och meddelade mig ”36,8” innan han försvann och kom tillbaka med en juciedrink.

Hotellet 💕

Mitt rum var i ordning och jag landade raklång på sängen och önskade att flera checkpunkter kunde ha passerats. Det är så många kvar tänkte jag oroligt. Sen somnade jag. Det var torsdagsmorgon på Seychellerna. Jag ägnade torsdagen i hotellet. Badade i poolen och åt en fantastiskt god fisk i curry, creole-style. På kvällen insåg jag att det inte bara var köket som var indiskt. Hela hotellet var det. Alla var superartiga och SÅ svåra att förstå! De vänder på några bokstäver tror jag, så jag hörde mig själv säga ”sorry?” Hela tiden. Lite jobbigt för oss alla 😂.

På fredagen hade jag min semesterdag på Seychellerna så då gick jag ner på stranden och där mötte jag Jack. 🥰

Resan till Seychellerna


Den 7 oktober började resan

Hela vägen i Sverige hostas det öppet och ingen har mask och smittan går upp. Jag undrar hur många som ska dö imnan Sverige slutar att veta bäst och inför ansiktsmask på offentliga utrymmen. Tåget upp till Arlanda var för fullt. Väl på Arlanda blev det dock bättre.

Ja man ser helknäpp ut. Men det kanske är ett billigt pris om vi skyddar varandra?

När jag checkade in började hoten om att resan inte skulle bli av. Ja covid-19 testet håller tidramen och du har ett travel permit. Men… du borde ha en hälsodeklaration också till Seychellerna. ”Nej den ingår i min travel permit”. Den barske mannen bakom desken ville inte ge sig. En mer erfaren Emiratekollega kallades in och efter ytterligare några kommentarer och bläddrande i pappren var jag igenom. Puh! Nästa Dubai. För att komma in i Dubai var man tvungen att ladda ner en app och där i registrerade man sin resa och när det var gjort fick man ut en QR-kod som man kunde visa i Dubai. Allt detta hade jag gjort i god tid innan resan. Som tur var för var det lätt? Nej.

Emirates hade verkligen fyllt planet från Arlanda till Dubai. En liten travelbox fylld med handspritsportionspåsar och gummihandskar och munskydd delades ut. De som hade Dubai som slutdestination fick fylla i en hälsodeklaration. Jag somnade istället med ansiktsmask ganska utmattad. Alla hade vi ansiktsmask som bara togs av vid måltid.

Dubais flygplats var helt öde när vårt plan landade mitt i natten. Nu nådde jag gaten mot Seychellerna. Där granskades covid-testet och mitt travel permit ingående medan jag höll andan och sedan var jag igenom nästa kontrollpunkt på listan.

Planet till Seychellerna var nästan tomt. Jag fick en hel rad för mig själv och lade mig ner över 3 platser så fort tillfälle gavs och somnade med tanken att pandemier ändå gav bra med plats på några plan. Sedan var det skriveriövning. Var jag frisk? Tänkte jag smuggla osv. Men också vart jag bodde permanent och på ön. Sedan landade vi på den vackraste flygplatsen jag vet. Mina bilder gör den inte rättvisa. Havet på ena sidan och regnskogsberg på den andra. Man känner nästan värmen genom flygplanskroppen.

Ja nu var man alltså här och med ett tydligt uppdrag. Jag tog ett djupt andetag och klev av planet.

Förutsättningarna


Det absolut första hindret var Sveriges svar på att hantera covid som till idag krävt närmare 6 000 (!) döda svenskar och ett okänt antal sjukskrivningar med följdsjukdomar. Seychellerna och andra seriösa länder som förstod ordet ”pandemi” drog öronen åt sig och stängde gränserna mot Sverige.

När man adopterar och importerar djur från 3e land (utanför EU) så är det ett antal saker som ska uppfyllas. Det som jag var tvungen att uppfylla, som ägare, var att jag måste resa samma rutt som katterna hem och inom 5 dagar från deras resa. Katterna fick alltså inte skickas eller åka med någon annan hem. Jag som ägare var tvungen att ta dem hem.

Det enda flygbolaget som vi hittade att resa med var Emirates. De meddelade oss att katterna skulle behöva minst 6h vila i Dubai och att de inte reser med djur på helgerna. Flighten till Arlanda gick på en fredag som drog över till en lördag. Det kändes lite tråkigt att behöva åka till Köpenhamn men vi hittade ingen annan möjlighet. Så rutten har varit Arlanda-Dubai-Victoria och Victoria-Dubai-Köpenhamn.

6h i Dubai innebar att vi missade första planet till Köpenhamn med 2 timmar och att det andra gick ett dygn efter det första. En natt i Dubai blev del av förutsättningarna för jag valde att åka med katterna på deras plan hela vägen.

72 timmar innan ankomst ska ”EU entry point” meddelas. Köpenhamn alltså. Därefter svensk tull.

Seychellerna krävde ett negativt covid-test som var högst 72 timmar gammalt för inresa. Det tar normalt 48 timmar att få fram ett insåg jag när jag började titta.

UD avrådde från resa till 3e land.

Emirates krävde ett negativt covid-test från Seychellerna till Dubai. Jag ringde Seychellerna och lyckades boka en tid på Seychellerna innan hemresa. Jag ringde Köpenhamns polis (som var de som hanterade Danmarks gränser) och frågade om de också krävde negativt covidtest och som tur var sa de nej. De ville ha personbevis. Skulle ju bara igenom Danmark.

Både Seychellerna och Dubai kräver att man som resande är försäkrad mot covid-19. Det är tyvärr inget som det försäkringsbolag man har hjälper till med (då UD avråder) så det blev att leta efter ett sånt försäkringsbolag (kolla UDs sida om du behöver tips).

Seychellerna hade fullt av regler för att komma in. Först måste man ta sig upp på deras lista över godkända länder ( när den regeln kom upp i april så kändes det som att Sverige aldrig skulle nå dit). Men så plötsligt gick våra dödstal ner.

Vi skrev till Seychellerna och bad dem titta på Sveriges siffror och berättade vårt ärende. Då plötsligt ( med eller utan vår hjälp):

Seychellernas krav slutade inte där. Man var tvungen att boka hotell från en lista av godkända covid-utbildade hotell på Seychellerna. Bedyra att man är frisk och bifoga negativt covid-test. Man fick inte resa till Seychellerna utan detta permit som registrerades elektroniskt. Mitt slutförde jag kvällen innan morgonen jag skulle resa. Mitt i natten fick jag svar att det var ok. Det blev m a o att boka resan och hoppas på det bästa.

Ja det där var grundförutsättningarna när vi började planera min resa.

Äntligen!!!


Jag har de bästa nyheterna! Amazon och Prasslin är hemma!

Jag ska berätta om vägen dit och hem men just nu vill jag bara dela med mig att de är hemma. Det tog oss nästan exakt ett år att få hem dem. Resande under värsta pandemin och så otroligt många hinder som aldrig verkade ta slut. Jag lärde mig för länge sedan att när det blir för mycket, gör listor. Så jag gjorde en lista för alla kontrollpunkter vi var tvungna att passera för att lyckas få hem dem. Det blev en lång lista och jag tänkte att jag bloggar inte förrän jag är igenom. Om jag hade misslyckats hade jag lagt ner bloggen. Men det gick!!!

I helgen ska jag berätta hur, men just nu njuter vi alla tre i så fulla drag att det gick ❤❤❤.

Amazon och Prasslin är hemma!