Världsmästaren

Vi är ute varje dag och går jag och Pantheon. Pantheon njuter och bara ÄR. När vi är ute är han världsmästare i smidighet. Ingen kan kasta med sin kropp som Pantheon.

 

 

 

Han blir lätt ”Herre på täppan” och älskar att plötsligt titta ner på mig från någon hög plats. Jag hinner fundera ett kort ögonblick vilken tiondels sekund han använde för att komma dit innan han plötsligt använder ytterligare en och drällt ner bredvid mig ett kattflin.

Jörgen Andersson

Herre på täppan

Pantheon är också världens skarpaste detektiv!

Jörgen Andersson

Jojomensan matte, bättre än den där Skär-lock Hooms i alla fall!

Han identifierar varenda djur som snuddat vid hans buskar och träd  och får raskt inre bilder på vilken förövare det är som besudlat hans revir.

Jörgen Andersson

Snabbast i hela världen är jag!

Jo och det stämmer ju också, tur att det finns lugna platser där man kan släppa en ”liten gepard” ibland så han får både springa och skutta av sig lite. För ärligt talat 7 meters koppel sätter sina begränsningar mellan varven.

Jörgen Andersson

Trevlig helg på er från världsmästaren… i allt viktigt! 😉

Hemma 💗

Nu är lillhjärtat hemma. I väntan på att vi ska bestämma en plats för henne får hon vara inne. Ville bara kort låta henne återvända till skuggan under favorittuvan.

Jag tror på ett liv efter detta och jag är övertygad att hon både har det bra nu, utan smärta, och att vi ses igen. Så, på återseende och tills dess i ljusaste minne bevarad lilltösen.

Herrsjökräftans modigaste katt 😂

Oj, denna var inte riktigt meningen att jag skulle publicera så här. Skrev den i helgen, men sedan kom annat ivägen och jag hade tänkt att rimma till den, men tappade inspiration 😀 Nytt försök!

Igår tog Pantheon och jag en skogspromenad i en skog vi inte varit i på några månader. En glad men orolig katt nosade sig fram.

Matte, vart ska vi någonstans?

Till skogs, vi ska träna kommandot ”upp” (typ hoppa hit)

Det är fler i skogen än vi matte, jag känner en massa konstiga lukter och den här är färsk.

Vad kan det vara måntro?

Kan det vara en ko?

Jag anar en schimpans…

Oj, vad hände med min svans???

 

Jo, det går vidare…

Sorgen träffar i vågor. Idag blev det lite gelė kvar i en kattmatsburk och jag tänkte ”det ska Pix få, hon behöver extra vätska i och med problemen med urinvägarna” jag såg framför mig hur hon lyckligt glufsade i sig så där som bara Pix kunde, sedan mindes jag. Ett slag i magen när jag insåg att det får jag inte uppleva igen.

Älskade unge du saknas mig.

Tankarna söker sig gladare vägar. Jag har precis börjat arbeta på Pantamera eller Returpack, jättekul! Det är bara en sak. En sak jag ännu inte nämnt för någon där, jag har en katt som heter Pantheon… eller som vi säger… Pantis… åh himmel, ny betydelse för det namnet. Själv är jag Pantameras senaste ”pantfejs” vi hänger alla med svartvita foton i taket vid receptionen. Inte jag ännu, men snart. Tänk att en av mina katter kallas Pantis… undrar om han inte platsar där också? 🙄😉

Klart jag gör! Jag platsar överallt! Returpacks nya muskot det är jag!

Maskot! Han menar maskot!

Pixie 💕

Igår morse när Pixie skulle få mat låg hon hjälplöst och flämtade. Det gick inte att ställa henne upp. Hon sjönk ihop och gnydde. Vi åkte i ilfart till vårt jourdjursjukhus och där fattade vi i samråd med veterinären det svåra beslutet att inte fortsätta. Pixie hade ont och 2 sjukdomar, både artros och giftstruma, och hon gick fridfullt över till nästa liv. Hon lämnade efter sig en tomhet och en stor sorg i vår familj. Hon har varit med oss i 13 år. Hon kom en månad efter att jag och min man flyttade ihop. Våra liv får gå lite på tomgång nu medan vi sörjer vår tjej. Jag fick en ängel av en vän. Tack Ninni! 💗Ängeln hänger nu på en plats vid dammen som var Pixies. Det gav oss en plats att gå till.
\n

Pixie kommer att kremeras och vi kommer att få hem henne i en urna.

Det är med stor sorg och saknad jag skriver detta, Pixie var en underbart snäll och rar katt och igår förlorade vi en familjemedlem.

Avslutar med en liten hyllningsbildserie på 12 bilder.

Detta bildspel kräver JavaScript.

En älskad katt har dött och en kattängel fötts.

Houdini gör det igen…

I början på sommaren hade min man och jag en kommunikationsmiss. Han öppnade kattgården för att få ut skräp och sedan gick han in i garaget för att hämta något, under tiden öppnade jag hos katterna så de skulle få komma ut i kattgården. För hur kunde de vara instängda när det var en sådan fin dag? Sedan gick jag in i köket och pysslade. När mannen kom tillbaka upptäckte han att de instängda katterna mirakulöst tagit sig ut…

Pollux3

Nej, inte mirakulöst, matte släppte ut oss! Men jag stannade ändå i kattgården.

Han ropade på mig och vi svor båda två över att vi inte hade pejlutrustningen på kissarna by default så att säga. Vi hade slappat till oss då katterna inte lyckats rymma från kattgården och att de alltid ska ha halsband på sig kändes onödigt och lite synd om dem. De hade denna gång inte hunnit så långt som tur var. Hamilton blev utsopad från grannens tomt och Panthis stod och vrålade i vår lilla skog, totalt oförmögen att komma på vad han skulle göra med sin frihet.

lång tunga

Hahaha Panthis, jag försökte i alla fall komma in hos grannarna, de har så mycket roligt och utforska och du stod där och var ”oförmögen”? Vad betyder det tror du? – Vet inte Hamme. Skulle vi ha snott med oss såna där pengar och sedan rymt kanske? Hamme, försökte du råna grannarna kanske?

Igår var det dags igen. Vi ägnade oss åt annat och Pantheon var urtrött på att vara instängd i kattgården. Han protesterade högljutt, men som sagt hans tjänare var upptagna med annat, så han ignorerades.

20180623_195917926090904676897184.jpg

Om man bara kunde få in ett par rejäla bomullstussar i öronen så man slapp höra honom, han är svårignorerad.

den vackraste13

Det är för att jag inte SKA ignoreras, Pollux, förståss.

Efter ett tag blev det tyst. Mannen var den som även denna gång upptäckte att något inte stämde. Tystnaden var kompakt över kattgården och Hamilton satt och tittade lite förvirrat hit och dit.

bröder

Inte ett dugg förvirrad matte. Sluta förolämpa mig, jag försökte ju bara tala om vart han gick så ni trögisar skulle fatta.

”Pantheon är borta!” sa min man och jakten påbörjades igen. För hur bra utrustning vi än har så nog sjutton är den borta när vi behöver den som mest. Jag drog ner mot skogen där vi hittade dem sist och mannen for iväg åt annat håll. Jag hann inte så långt innan mannen ringde och meddelade att ”Houdini är funnen, kom till framsidan!”

pANTHEON4

De hittade MIG också inte bara Houdini… såg förresten aldrig någon Houidini

Jag tog det långa benet uppför en rejäl backe och befann mig inom trädgårdens ramar och när jag tittade fram runt hörnet på framsidan såg jag bara en stege och ett par ben högst upp på stegen. Mannen… och Pantheon som hängde som en liten trasa på hans axlar och jag rusade fram för att fånga in honom (inte mannen, utan Pantheon) innan han verkligen rymde. Pantheon skrek i högan sky och jag grep honom hårt och for in i garaget och in i huset. Där var det säkert och den lille hade slappnat av när mattes hårda grepp plötsligt känts igen. Kattgården stängdes och Pantheon fick vara inlåst med övriga kattpojkar i kattrummet medan matte undersökte hur sjutton den lille krabaten burit sig åt för att komma upp på taket. När mannen kom enades vi om regntunnan. Ett hopp från den och upp på catio-taket. Det finns ett litet skydd, men är man tillräckligt skicklig och desperat så kan man nog komma förbi nätet.

blä3

Skicklig, inte desperat…

Ordningen är igen återställd och vi har avvärjt ännu en liten kattkris som av någon anledning är så vanliga i vårt hem. Puh!

pollux2

Det var INGA kattkriser förut för så där fem år sedan… just saying…

Hamilton3

Det var säkert lite tråkigt för så där fem år sedan… just saying… 

Månäventyr i natten

Igår kväll hade vi lite månpanik. Jo, ”månpanik” borde vara ett ord när det finns ord som månförmörkelse och blodmåne för inte vill man väl missa det? Mannen och jag satt och spelade kort och väntade på månen. Det tog oss ett tag att ens se den mörka månen, men när vi fått syn på den så blev den egentligen inte intressant förrän solen fick lite grepp om den igen och en liten del syntes. Åh så fin den var. Så ovanlig. (haha, dock inget som MIN kamera lyckades förmedla). Tur att man har vänner på Facebook som tog betydligt finare bilder.

månbild

månbild2.JPG

Mannen rusade ner till nya marken som är mörk för att se månen bättre och kanske få en fin bild på den (med sin kamera, dessa bilder får jag skämmas för ensam). På väg upp passerade han hastigt kattgården där två bengaler satt och drömde sig bort genom att titta ut i mörkret mot månen.

Mannen dök upp så plötsligt framför bröderna så de blev totalt vettskrämda. Hamilton måste i mörkret ha gjort en helomvändning och bara sprungit i panik för jag som satt på framsidan hörde plötsligt som ett väldigt plaskljud och kom ihåg varningen om älgar som nu i brist på vatten for in i folks trädgårdar för att komma åt deras dammar! En älg, tänkte jag förvirrat! Detta var min första misstanke… kanske inte så troligt om jag hade fått tänka till lite. Innan jag helt hann formulera en plan för hur vi skulle få upp den ur dammen så hördes kattskrik. Det fick det att krama åt i hjärttrakten. Jag hörde mannen låta orolig över Hamilton och funderade kort på om han hade hamnat under älgen. Panik. Jag for in och ut till kattgården där möttes jag av en gråtande Hamilton, ingen älg, puh! Hamilton kan jama så det låter som att han gråter. Han kom springande emot mig. Puh! Han kan röra på sig! Så otroligt liten och ynklig och ledsen. Jag fångade in honom och höll honom i famnen för att lugna honom. Han jamade ynkligt hela tiden när jag tröstande talade med honom och mitt hjärta lugnade sig sakta när jag kände att han levde och att det inte var någon älg någonstans. Det visade sig att det plask jag hört måste ha kommit av att Hamilton störtade in i vattentunnan kanske eller också hörde jag fel. Mannen och jag tittade på honom och såg att han måste ha sprungit in med nosen i den inre kattgården för hans lilla nos var helt sönderskavd. Hamilton skavdLille pluttkatt <3. Tog EN bild där man faktiskt ser hur totalt ledsen han är.

Hamilton ledsen

Buhuhu, så ont det gör och synd om mig är det, visst?

Den vackraste12

Jag blev också rädd, men… psst… matte… du tror inte Hamilton snubblade på morrhåren? De är väldigt långa… 

Hamilton sov ensam hos oss på natten och vid tre – fyra tiden ville han ut till Pantheon och Pollux igen som sover i kattrummet och kattgården. Det är ju lite roligare där än inne hos oss vanligtvis, men ibland behöver man bli ompysslad och få höra hur synd det är om en.

den vackraste10

bara lite så där lagom så man känner sig betydelsefull också och jag hade ont också och behövde allt det där godiset jag fick för att må bättre.

 

Idag är han som vanligt som tur är. Ordningen är återställd och förhoppningsvis har vi inga flera månäventyr på ett tag framöver.

 

Semester

pantheon

Jag är en liten stenbumling matte, kör mig till rabatten och dumpa mig där tack!

Pantheon Prick, hoppa av så jag kan lasta med riktig sten.

pantheon2

Riktig sten? Levande sten? Hehe, kan du inte döpa om mig så kvalificerar ju jag. Sir Sten? Nehej… Ok, jag förstår… totalt utan humor… jag hoppar väl ur då om det låter så. Du skulle nog ägna dig åt en lurvig katt istället för all den där tråkiga stenen matte, dess tråkighet smittar av sig på dig tycker jag nog. Ja, ja, titta inte på mig så där, jag är borta…

pantheon3

När det finns så trevliga katter i närheten så föredrar hon ändå att umgås med den där trista stenen. Fattar inte… dammiga är de också, stendamm överallt.

 

Hamilton2

Du kan komma hit Pantheon om du vill att något ger dig lite fart, jag är i gungan.

Hamilton

Nehej, ja men då så, jag kan nog få fart på den här utan att du hoppar upp, eller inte kanske…men vem bryr sig, inte jag för jag har semester, snark…

panthis2.jpg

Helt dammig i halsen, undrar om man kan få in nått från köket…

Panthis

Bartender! kan jag få en saftig RÅTTA?

PANTHEON!!!

pantheon3

Rackarns vilket humör hon är på idag då… tillbaka till stendammet då… en liten tupplur kanske… hm… tur att det är semester.

Ja, i stort sett kan jag nog säga att vi alla här har semester och väljer att spendera det lite olika ;), T o m grodorna har semester. 🙂 Bjuder på grodan Blinkie som satt och småsov i dammen tidigare idag. Bara att klicka på länken. 🙂 Det är en förkortad version som tål att ses. :D.

Grodan Blinkie

 

 

Bengaler alltså…

Bengaler alltså… ingen känsla för personlig integritet

Vad är det nu då? Pollux du använder så stora ord. Vad betyder ”inte-gret… inte… Gret-itet” i sammanhanget?

Inte-gret-vad? Hm… Något om kroppszoner och hur man inte dräller in i varandras…

Bra. Här drälls det inget och vilken tur att man heter Pantheon…

… och har koll på zoner, riskzon, klimatzon och växtzon. Ha! Lite impad blev du nu va Polle? Visst? Zonspecialisten Panthis.😎😊

Man kanske skulle testa lite zonterapi…