På måndag åker jag hem igen, men nu är det lördag. Benji, min taxichaufför skulle komma och hämta. Vi kom till Maison de foot för tidigt så han tog mig till marknaden i Victoria på rundtur och vilka dofter. ”Oroa dig inte för corona. Den finns nästan inte på Seychellerna” sa han när han i ansiktsmask guidade mig runt.

Sedan bar det av till Maison de foot för provtagning. Jag hade missat att ta med mig passet men hittade till slut passnumret i mobilen, men då tappade jag bort mitt körkort i processen.

Det var fullt av folk i motsvarigheten till vår folkhälsomyndighet. Här är det svårt att inte jämföra svensk effektivitet med detta. För märkligt nog var detta den plats på Seychellerna där jag tyckte man hade minst koll på riskerna med corona och att hålla på regler om avstånd. De hade drop-in (och tyckte det var en bra idė.) Så rörigt och mycket folk. Provet togs i svalget.

Jag hade en bokad tid kl 9 och var klar kl 12. Att ta testet tar ca 15 min. Nu var det bara att vänta till måndag och hoppas att testet var negativt så jag fick flyga hem måndag kväll… oro.

På söndag hörde Ella av sig ville jag vara med på den Seychelliska sista veterinärsundersökningen. Om jag ville. Benji kom och hämtade mig och min resväska som var fylld med kattmat till Ella som hon bett mig handla då Corona ställde till det för henne. Svårt att få över viss mat till Seychellerna. Benji skrattade när jag berättade vad jag hade i väskan. ”You are on a mission madame!” Benji var en trevlig prick och en av få människor jag umgicks lite med under min resa. Det var intressant att få veta hur covid påverkat Seychellerna. Alla var väldigt glada över de turister som trotsade pandemin då många lever på turismen. Det var också valtider på Seychellerna och troligt skiftbyte som påföljd. Stora förändringar är på gång för Seychellerna.

Benji tog mig till veterinären i tid. I tid var däremot inte Ella 😂 att jag inte lär mig… tid är inte så viktigt på Seychellerna. Inte ens veterinärstider. Jag väntade en halvtimme sen kom Ella med Amazon och Prasslin 💕. De var åksjuka och nervösa. Men jag fick ta på Amazon och fota och prata lite med båda. ❤ åååh det är därför jag är här för att ta hem de här båda skräckslagna minikissarna! Vad konstigt det är och kändes.

Benji väntade troget på mig och tog mig tillbaka till hotellet. Jag var så lycklig och vi skrattade och pratade massor.

En massa hinder på vägen var det också under dessa dagar som när Köpenhamnsveterinären hör av sig och säger att om dokumentationen inte är bättre så får katterna återvända till Seychellerna. Efter samtal med Ella så lugnade hon mig och sa att dokumentationen inte var ämnat för Köpenhamn utan var något som Emirates (flygbolaget) krävde för att kunna boka dem som gods. Många såna eldsläckningar med myndigheter i EU. Så inte så mycket semester.

Sen var det hem och försöka få lite sömn för på måndag gällde det… igen. Hade jag klarat covidtestet eller var det bara att ställa allt? Sov inte så där fantastiskt måste jag medge.

Varenda kontrollpunkt som jag inte skulle lyckas ta mig igenom skulle helt sätta stopp för att få hem katterna och i värsta fall leda till avlivning eller återresa. Stressen hos mig började bli väldigt påtaglig. Insatserna kändes så gräsligt höga. Det var liv jag älskade på spel och det var bara att hålla ut och kämpa i varenda ögonblick för dem. Så många mörka ”tänk om…” tankar.