Den här årstiden är den absolut lugnaste jag har med mina bengaler. Båda två verkar gå efter en dygnsrytm och ”laddas” av dagsljus. När andelen dagsljus är liten i förhållande till mörkret går energin i bengalerna ner.

Promenaderna på kvällarna är kortare och aktiviteten är lägre. Det sovs mycket och jag har gått på det här under några år och tänkt att benalenerginivån har gått ner nu när de blivit lite äldre, bara för att motbevisas när mars närmar sig och ljuset kommer åter.

Nu förstår inte jag riktigt…

Men nu är vi inne i dvala här. För att lätta upp och aktivera grabbarna lite kör vi ”sök” i godistornet. Egentligen är det inget godistorn. Mer av en klöstunna, men ibland är det kul att fylla den med smask och se hur tre lurviga grabbar söker igenom hela tornet för att finna något de gillar.

Med det i tanke får vi ge Amazon lite längre tid på sig. Vi hann inte mysa med henne så mycket som vi gjorde med Prasslin. Jag kan önska att vi skulle ha fått några dagar till med henne då hennes förutsättningar blev lite annorlunda och hon inte behövde ty sig till oss på samma utlämnande sätt som Prasslin. Han var tvungen för att överleva.

Hon har haft brorsan från det att hon kom tillbaka. Men, vi såg en glimt då av vad hon kommer att bli när hon förstår. Den dag när också hon känner den där inre tryggheten och känslan av att vara hemma.

Vi anar i henne en oerhört lekfull och bekymmerslös kattjej som kommer att ligga mycket nära och vara väldigt kelig en dag. Just nu är dock livet förvirrande. Det är mycket nya människor och intryck.

Hon bor med yngre kattungar och ingen bror ännu. Amazon kontrar med att rusa in i buren så fort hon känner sig hotad. Det är den buren hon sitter i när personalen gör rent hos dem.

Jag kommer på mig själv med att vilja sticka ut en hand och nå henne och dra in henne i min värld och hålla henne nära och tala om för henne hur otroligt fin och duktig hon är och att allt kommer att bli bra, men allt det där får vänta.

Amazon med kattkompisen Kara som föddes 1 oktober 2019

Här är de i alla fall i veckans uppdatering. Prasslin kräver sitt magkel, han älskar verkligen att bli kliad på magen och Amazons blick ser fortfarande vilsen ut.

Mera magkel, tack!

Men det blir bra! Jag vet det, så jag nöjer mig med att se att hon växer som hon ska och ser att hon är i mycket fin form fysiskt sätt och det mina vänner och en liten hälsning från Prasslin får helt enkelt avsluta dagens blogg.

10 svar till “Godistorn och magkel”

• Jasmin skriver:14 december 2019 kl. 9:13 f m
  • Härligt
  • Eva Eriksson skriver:15 december 2019 kl. 8:15 f m 🙂
• Sven skriver:14 december 2019 kl. 9:57 f m
  • Mycket trevlig läsning! 
  • Eva Eriksson skriver:15 december 2019 kl. 8:14 f m
  •  tack!
• Eva Enblom skriver:14 december 2019 kl. 11:09 f m
  • Underbart! Prasslin påminner om Frasse. Både att han är röd och Frasse går också efter oss för att få kel . Jag förstår att du spricker av längtan! Dom är helt underbara! . Hihi.. vad kul det ser ut, en katt i varje hål. 
  • Eva Eriksson skriver:15 december 2019 kl. 8:17 f m
  • Kul att han är lik fine Frasse. 
    Tornet har plats för 5… ser en möjlighet att på sikt kunna ta en ny film 
• Eva Enblom skriver:15 december 2019 kl. 10:26 f m
  •  Vem vet, allt har nog en mening. 
  • Eva Eriksson skriver:15 december 2019 kl. 4:31 e m
  • Säg inte så.. den har en ovansida också…
• Gunilla Waltersdotter skriver:15 december 2019 kl. 10:36
  • Hej, ny här som kommentator. Vi, jag och mina två katthemskatter, läser med glädje den här bloggen. Vi önskar er allt gott idag och framöver och läser vidare med förväntan. Vi är Gunilla, matte, och Jane, en lugn kattdam som nog är lite kär i Pollux, skulle gärna filosofera ihop med honom, och Kenneth, ett yrväder som leker bengal mest varje dag.
  • Eva Eriksson skriver:15 december 2019 kl. 4:30 e m
  • Åh så roligt att du hittat oss och gillar bloggen Två fina katthemskatter också minsan , underbart! Varmt välkommen. Pollux sträckte lite på svansen och mumlade något om fördelen med att hålla sig fläckfri innan han möttes av mörka blickar från två bengaler. Han är tyst nu men ser lite drömskt glad ut.