Prasslin


När vi njutit av vår semester i några dagar kom Karolina fram till oss och berättade om en kattunge som fångats in.

Hela historien var följande. Två av hotellets gäster hade tagit sin hyrbil och åkt runt lite på ön och sedan återvänt till hotellet. Väl hemma hade två väldigt omtumlade kattungar hoppat ur bilen. De hade gömt sig någonstans under bilen eller under huven. Jag måste erkänna att jag aldrig förstod riktigt var de gömt sig, men de var lite oljiga. Båda var skärrade.

Den gula kattungen var i så pass mycket chock att han kunde fångas in. Den svarta kattungen skakade som ett asplöv, men fräste och spottade och bet och rev för att inte bli infångad och den lyckades därmed fly.

Hela hotellet engagerades raskt i att försöka hitta den lilla svarta kattungen. För drivs hotellet av en sann djurvän får man finna sig i att arbetsuppgifter som städning och matlagning raskt byts ut till att sitta i trädgården med en kattbur med liten kattunge i.

I slutet av trappan satt hon med kattburen.

Det var en fin plan som kanske hade fungerat om den lille gule varit i bättre kondition och inte så rädd. Han sa tyvärr inte ett pip. Han hade fått både mat och vatten i buren och i skräck gjorde han på sig och när han for runt i buren blandades innehållet.

Vägen utanför hotellet.

Vi kallades nu in och mörkret började falla över Seychellerna. Jag och min man genomsökte hela Villa Vanillas trädgård (som i sig är en mindre djungel) och lyste med ficklampor.

Vi ansåg båda att även små kattögon borde reflektera ljus. Men tyvärr till vår stora besvikelse och oro så hittade vi inte kattungen. Vi befarade båda att hon inte skulle klara sig själv i djungeln. Vi gick och lade oss sorgsna.

Dagen efter kom Karolina fram till oss igen. Kunde vi som var vana kattmänniskor kanske våga ta i den kattungen som var infångad? Den var nämligen oerhört aggressiv. Vi rusade med för att hjälpa till och kom snart in bakom kulisserna på Villa Vanilla.

I den privata bostaden på en liten toalett satt en väldigt liten och oerhört rädd, våt och illaluktande katt. Både min mans och mitt hjärta smälte. Där har han suttit hela natten i avföring, kattmat och vatten… ensam och så rädd… åh så ynklig. Min man tvekade inte ett ögonblick han tog upp den lille kattungen som fräste och spottade och lade honom mot sitt bröst och där och då blev den lille tam. Vi torkade honom och pratade lugnt med honom och småfräs förekom, men inget mer aggressivt än så.

Vi döpte honom senare till Prasslin, en liten hyllning till vår allra första tid på Seychellerna. Karolina var fascinerad hon hade själv inte vågat röra vid honom.

Den farlige

Vi fick tillåtelse att ta med honom till vårt rum. Där lade vi honom mellan oss i sängen och tvättade och torkade honom helt torr. Han var så trött.

Han spann nu.

Jag säger han, för nu vet vi att det var en han, men länge trodde hotellet att den lilla ljusa var en hon och den svarta en han. När jag fick en bättre beskrivning av den lilla svarta förstod jag att det var en hona då den var sköldpaddsfärgad något som bara honor kan vara.

Hela denna dag var han hos oss. Karolina kom förbi och bad mig att vakta hotellet då hon skulle iväg och köpa kyckling som hon kunde koka till kattungen. Medan jag vaktade hotellet så var min man med kattungen.

Då hände det. Det jamade från trädgården! Systern hade kommit för att hitta och vid behov rädda sin lillebror från jättarna. Min man satte raskt in Prasslin i kattburen och rusade ut i trädgården mot jamandet. Där var hon! En liten mörk kattunge med skarpt jamljud.

Lillebrorsans armar hängde så långt ut från buren de bara kunde komma och han skrek efter sin syster. Min man satt vid buren helt still och väntade. Den lilla systern närmade sig spottande och fräsande mot min man och jamade tröstande till brorsan som vid det här laget skrek okontrollerat från sin bur.

Jag anlände med min ryggsäck då jag inte kom på något annat att fånga in henne i. Även jag hört jamandet. Min man tog ryggsäcken och bad mig hämta ficklampa för nu stod vi i gränslandet mellan dag och natt igen. Jag sprang iväg upp mot hotellrummet och när jag kom tillbaka mötte mig min man med orden ”hon är infångad. Jag har henne i ryggsäcken.”

2 tankar på “Prasslin

  1. Pingback: Seychelle Animal Wellfare Society | Herrsjökräftans kattblogg

  2. Pingback: Amazon och Prasslin berättar via Kaisa | Herrsjökräftans kattblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.