Lill-Pix

Imorse var jag klockan sju på jobbet. Min man skjutsade in mig och jag hann bara ur bilen och gå ett par steg så kommer en liten katt mot mig. Med låg svans. Svart och vit och lite osäker. Jag satt mig ner och direkt for svansen upp i skyn. Jag tror att jag träffade en liten tjej och hon var överlycklig att träffa mig. Vi kelade en del och hon hade halsband så jag försökte fortsätta in till mitt jobb och fick mota henne lite i dörren för visst skulle hon med mig in. Hon har halsband tänkte jag och hon såg fin ut, men jag såg också att hon var frusen och antagligen hungrig. Trots det lämnade jag henne och gick in till jobbet.

 

En timme passerade sedan ringde en kollega till mig (också kattvänlig) och berättade för mig att en liten svartvit katt (troligen tjej) mött henne vid dörren. Min kollega hade varit mer öppen för kisses behov än vad jag varit. ”Den har halsband…” sa jag lite lamt. ”Den har kommit vilse” sa min kollega. Vi är ju jättecentralt. Den kan inte gå många meter här utan att riskera att bli överkörd. Sant! Jag kommer sa jag. Min kollega och jag möttes vid den utgång där kisse och jag skiljts en timme tidigare. ”Hon är inte här” sa kollegan och sekunden efter höll vi på att snubbla på henne. Där var hon igen. Överlycklig att vi kom ut igen och tillråga på allt verkade ha hittat varandra. Stämningen var hög och den lilla kattjejen sparade inte på glädjen att se oss båda. Vi lyfte upp henne och hon frös och höll upp tassarna för att slippa snön. Vi kikade igenom halsbandet. Försökte öppna det. Gick inte, antagligen en liten sändare. Öronmärkning? Chipmärkning? Ja, vi hade ingen utrustning för att kolla chip förstås och öronmärkningar på svarta katter är svårt.

IMG_2931

Vi ringer Fia-hemmet och polisen så får vi se om det ger något enades vi om. Jag ringde Fia-hemmet. Jag bad om råd. Ville jag att de skulle ta hand om den? Oj… vet inte. Den har ju en ägare, men… Hon lovade att få någon ansvarig att ringa tillbaka till mig. Det gick ytterligare en och en halv timme när vi försökte på lite olika håll få tag i mera uppgifter och jobba lite parallellt. Meddelade min man om situationen och han var beredd att ta hem lill-Pix till oss tills ägaren hittades. Fem katter??? Inte genomförtjust i idén även om kisse var underbar. Men, vi har en lägenhet inget slott.

IMG_2936

Men tiden gick och det var ändå den bästa idén. Jag sa att jag skulle fundera ett litet tag och vi lade på. Då ringer Fia-hemmet och säger att de kan ta hand om henne. Det blev så vi beslutade. Tredje gången denna morgon jag gick ut och med hjärtat lite i halsgropen undrade om jag skulle få se henne. Visst, där var hon i en buske. Lilla gumman! Jag tog upp henne direkt i famnen och hon fortsatte upp på mina axlar och där var hon sedan ett bra tag. Min man anlände och jag satte mig i bilen hos min man som kom förbi och hämtade upp oss. Lilltjejen gick och lade sig i bilen så hon fick en massa varmluft på sig och somnade nästan. När vi var framme slog mig tanken att det var ansvarslöst att inte ha henne i en bur, men samtidigt kände jag att hon inte skulle sticka. Det gjorde hon inte heller hon låg i min famn hela tiden fram till Fia-hemmets ytterdörr och lät sig tas om hand utan protester av Fia-hemmets personal. Vilken underbart rar liten kisse. Nåja, nu vet jag att hon inte behöver sova ute inatt och är det någon som saknar henne hoppas jag att de vänder sig till Fia-hemmet och letar där. Jag gjorde det när Pixie var borta i en månad. Hjälp mig att hålla tummarna för denna lilla underbara tjej. Spenderade inte massor med tid med henne och ändå lämnade hon ett hålrum. Fiahemmet scannade efter chip. Det fanns tyvärr inget heller :(.

IMG_2932

 

8 reaktioner till “Lill-Pix

  1. Naw, lilla söta Pixie look alike. Synd att djuren inte kan prata med oss. Men tur ni förstod henne ändå till slut. Här håller vi alla tummar o tassar vi kan för henne. 🙂

    Gilla

  2. Bra jobbat :). Hoppas hon får återse sina rätta ägare snart. Tur det finns folk som bryr sig när kissekatter fryser och inte hittar hem…för ett hem har hon ju eftersom hon har halsband…eller?? …har hon det :/. Man slutar ju aldrig förvånas över människors grymhet så.. Jag håller tummarna

    Gilla

    1. Jag också har fått lite fart på ett delande på Facebook nu. Ska nog uppdatera med en ny blogg. Tack för kommentaren. Jag tror denna tjej kommer från ett hem som bryr sig. Frågan är bara hur hon ska hitta tillbaka.

      Gilla

  3. Ja, man får ju hoppas att det är någon som bryr sig, ett halsband är ju ingen garanti. (det har man ju fått erfara). En del stackare får ju gå ute och frysa i vinter, det ser man ju hela tiden ! Skönt att det ändå finns människor som bryr sig, bra jobbat Eva !

    Gilla

  4. Tänk vilken tur hon hade som kom till rätt människor. Människor som visste att hon behövde hjälp. Håller tummarna stenhårt att det finns en ägare som saknar henne och letar på Fia hemmet.Vissa djur, och även människor, gör ett sådant avtryck att man aldrig glömmer dom.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s