Pixie en liten rar tjej

Pixie har varit i slagsmål och igår var jag hos veterinär och fixade såret och nu har Pixie tratt.

– Jag slåss inte alls matte!

Nej, att säga att Pixie är i slagsmål är en överdrift som gränsar till förtal, för Pixie slåss inte. Pixie blir ledsen när någon hoppar på henne och det gör ont för hon är verkligen världens snällaste och vill bara vara till lags. Det gör ont i mig när jag ser att hon kommer hem med nått sår för då vet jag att hon inte hunnit undan någons attack.

– Jag är snabb matte, jag brukar hinna undan.

När vi var hos veterinären med Pixies stora sår så spann hon snällt hela tiden. Pixie gör så när hon är lite orolig också för att visa omgivningen att hon är snäll, så hon buffar och spinner och är SÅ snäll. Veterinären ville lyssna på hjärtat, men fick hålla för Pixies nos (lilla pyttan) så hon skulle sluta spinna så hon kunde höra hjärtat. Otäckt! Tror matte tog mest illa vid sig. Hjärtat slog som det skulle. Däremot behövde vi vara 3 stycken för att hålla fast henne då såret skulle rakas. Min lilla tjej var så rädd, men inget klös eller eller bit.  Bara liten och olycklig och känslan av att hon trodde hon gjort nått fel kom över mig. Pratade med henne så lugnt jag kunde och hon grät lite olyckligt med små pipjam.

Rynkar på näsan

Nu är mardrömsresan äntligen över och vården är nu hemma. igår skulle jag ha i henne två mediciner och vana trogen med Pollux i klart minne (som är en katt som kan spotta ut mediciner i vilken form de än kommer)  tog jag sats och sprutade in den första medicinen som aldrig verkade ta slut långt in i Pixies mun. Både Pixie och jag fick en chock över hur mycket som skulle i henne och tyvärr hamnade det mesta i tratten. Suck! Nästa medicin, en flytande betydligt lättare och vad gör Pixie? Slickar hon inte tratten?

Förvånad

Av med tratten och tvätta det som kisse inte lyckats få i sig. Imorse när vi skulle ge medicin igen så tänkte jag att jag kunde ju ge henne en chans att ta den. Rufus, en underbar norsk skogskatt jag hade för länge sedan slickade alltid villigt i sig all medicin han behövde. Aldrig några problem. Jag har dock inte upplevt det igen… Men nu gav jag Pixie en chans och hade ut slickbar dos och visst fungerade det. Pixie åt upp all sin medicin och inget hamnade i tratten.

. Det är gott matte!

Lärdom:  Ge katterna en chans att tycka om eller illa om medicinerna innan man själv kommer till finurliga slutsatser. Obestämd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s