-Matte! Matte!!!
-Men kära nån! Brinner det?
– VA? Det gör det kanske, det vet jag inte…
– Jag menar eftersom du kommer med en sån fart.
– Det är ingen fara matte, om jag skulle ta eld så har jag släckaren med mig! Mjurr! 
– Jag menade nog egentligen inte att DU skulle ta eld… men ja, det kan kvitta… Vad ville du?
– Jag kan berätta matte… Han är så osammanhängande…
– Nej… Det får du inte alls!
– Ta det lugnt Picasso. Jag ska inget säga!
-Jag vet också matte…hihihi!
– Nej Pixie! Kan inte jag få säga?
– Okej då lillen. Hihihi…Då går jag så får du berätta! Jag skulle nog inte lyckas i alla fall…hahahaha….
– Joooo, matte… Jag tror att jag har kommit i viktåldern.
– Va? Du har vad för något?
– Kiloåldern då?
– Aha, du menar tonåren?
– Just så matte! Vill du höra mitt nya ljud?
– Visst sötnos! Har du ersatt ditt karakteristiska mjurr med nått annat?
– Lyssna ordentligt matte…hihihi…
– Brrrrrrrrrrrrrroack!
– Hahahaha! Visst låter han kul matte!? Hahaha!
– Hm… D… De… Det är onekligen … speciellt Picasso-sötnosen…pfff… Hahahahaha!
