Ett litet bo för en ruggig dag

Publicerat: 2011-08-10 17:01

Igår var jag hemma och jobbade med trädgård och plötsligt öppnade sig himlen och ned föll regn. Regn i massor. Inte så ovanligt denna sommar, men denna gång var alla kissar ute.

Pollux var med mig ute och jag tänkte lugnt att honom får jag åtminstone in. Regnet slog i backen och skapade ljud som fick Pollux att blekna!

– Nu är jag ju rätt så blek från början matte…

… Hur som helst han fick panik och gömde sig… under trappan. Det ösregnade, som sagt, och min längtan att stå ute i regnet och försöka locka fram honom för att få in honom var obefintlig. Jag gick således in. Pustade ut och insåg att jag glömt en gigantisk jordsäck ute i regnet öppen! Inte bra, måste stänga den. Brrr. Jag fick ge mig ut igen. Denna gång med paraply!

När jag var på väg tillbaka in i det torra kom en skrikande Pixie emot mig. Hon dök in under paraplyet. Vi gick gemensamt upp på trappen till entrén där väntade en ylande Pollux som nu var redo att gå in!

– Ja, matte jag var lika snabb som på bilden fast hihi, jag var nog något våtare!

Puh 2/3 av kissarna inne. Men var var den minsta???

Jag pejlade… skogen?… hm… Det märks att han är nybörjare tänkte jag. Regnet fortsatte att ösa ner, faktum är att det smattrade nog lite hårdare mot marken nu än förut. Plötsligt när det är som allra värst så hör jag höga jamanden på framsidan. Jag rusar dit och in kommer… jag ändrar mig… rinner en liten grå katt. Fram med handduken för 3:e gången och den lille torkas hjälpligt. Pixie är den som gillar handduken. Killarna ser den mest som ett nödvändigt ont. Picasso torkades på ovansidan med påföljd att när han hoppade ner så slirade han in med höga gnissel-ljud när trampdynorna inte riktigt fick fäste i kurvorna på väg in till matskålen.

NU var alla inne! Skönt. Så plötsligt var det helt tyst. Var var alla? Jo… Pollux hade lagt sig i gästsängen.

– Stör inte matte! Här är varmt och skönt…

– Ok, jag smyger ut och låter dig sova ett tag då sötnos.

– Zzzzzzzzz

Pixie gav sig raskt ut igen så fort det slutade regna (den lilla tuffingen) och Picasso… nä men… lillen hade byggt sig ett litet bo. Ett litet bo för regniga, ruggiga dagar.

– Just matte! Se så fint jag har byggt!

– Mjao, jag är fortfarande här…

Zzzzzzzzzzzz 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s