Ekorrungarna

När det händer saker under våren förändras Herrsjökräftanbloggen till en lite annorlunda blogg. Det sker när vi får vilda ungar av någon typ. Just nu är det ekorrar. Vi trodde först de var två, sedan fyra och nu är vi uppe i fem ungar!

Alla bor i vår holk och även om det sker diverse utflykter utanför holken så är den fortfarande basen för den lilla syskonskaran. Faktum är att vi inte tror att de ens lämnat lönnen de bor i ännu. Vi väntar fortfarande på att första utflykten till eken med smask-stationerna ska ske. Idag tog den modigaste ungen och avancerade sig hela vägen upp i toppen på lönnen. Där längst upp är det ett skatbo som jag dock tror inte bor någon i i år. Här är dagens bilder på syskonskaran och deras upptäcksfärd i lönnen. Vilken tur att vi satte holken i lönnen som verkar ha så mycket goda skott att mumsa på. Håll till godo på dagens sötchock.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vårungar <3

I år har det äntligen skett. Vi har fått ekorrungar i vår ekorrholk!

Jörgen Andersson

I helgen såg vi dem för första gången två underbart söta ungar som jobbade på att ta sig ut ur holken.Jörgen Andersson

Jörgen Andersson

Jörgen Andersson

Lika plötsligt som och intensivt som de är igång, lika plötsligt försvinner de in i holken igen. Nu har det gått ett par dagar och vi har inte sett dem.

Jörgen Andersson

Men idag var vi hemma och kunde se att det nu skett stora förändringar sedan sist. De är nu ur holken!

Jörgen Andersson

Det visade sig också att det var flera än två ungar! Ni får titta lite extra på bilderna så hittar ni i alla fall ofta två.

Jörgen AnderssonVi har totalt sett fyra ungar som nu far fram och tillbaka in och ut ur holken. Det märks att den är deras trygghet.

Jörgen Andersson

De klättrar nu obehindrat ut och i holken något som de hade stora problem med i helgen då de fortfarande försökte hitta en väg från holken.

Jörgen Andersson

Dröjer nog inte länge nu innan de sitter i ekorrstationen och smaskar nötter. Nu äter de dock också skott från träden och annat och det är bra.

Jörgen Andersson

Ekorrar som är helt beroende av vår matstation vill vi inte ha, men det blir de nog inte när de föds under den här tiden med så otroligt mycket smask runt dem.

Jörgen Andersson

Visst är de bara underbara? Titta hur gulligt den klamrar på kanten för att komma in i boet.

Jörgen Andersson

En bror i hagen

bla
Hahaha, ta mig om du kan!

Något med samtalet med Kaisa (och Hamilton) har gjort att jag tänkt om lite vad gäller Hamilton. Jag har hela tiden tänkt att vi inte ska överanstränga hans knä, men jag fick mer information av Kaisa än sladdbitandeförmaningen till Hamilton. Jag fick sådant som var svårt att höra också. Sådant som jag förmedlat mer eller mindre medvetet till Hamilton och kanske ändå tänkt att han inte förstår. Saker han visst förstod och tog in och väntade på att det skulle infrias. Det blev som ett litet slag i magen när det kom tillbaka och fick mig att tänka om.

Pantheon2
Någon som sett Hamilton?

Det är många år sedan nu. Vi fick operera Hamiltons knä 3 ggr. Han gick på opium och var konstant lös i magen i månader! Han fick bo i den minsta buren så att knät inte skulle gå upp och när han behövde komma till lådan så lyfte jag dit honom för att sedan raskt ta tillbaka honom till hans fängelse. Jag var med honom hela tiden, Hamilton led. Hamilton grät, jag jobbade på att vara stark och på att bära oss båda igenom det. Jag hade honom i en bur i sängen och jag kunde jobba därifrån, så jag var nära hela tiden, men det var omänskligt, eller okattigt kanske snarare?

Hamilton4
Supersnabbe lille jag

Pantheon fräste åt honom. Den ende som verkade acceptera honom var Pollux. Pantheon kände nog inte igen vare sig lukt eller sätt från sin bror. Vart var hans fina bror och vem var det där tycktes han säga och för att förtydliga ytterligare vad han tyckte om främlingen fräste han högt och Hamilton grät mera. När han blev frisk hittade bröderna raskt tillbaka till varandra, men de skulle nog överleva utan varandra även om jag undrar ibland. Vi försökte snabbt återgå till hur det var innan allt det här med hans knä inträffade och gick raskt på minor igen. Hamilton haltade och där och då backade jag. Rädslan att det skulle gå fel igen, att behöva gå igenom flera operationer gjorde att jag mentalt gav upp att ha Hamilton ute.

Hamilton3
… kolla Panthis, vilka roliga tunnlar. Kom nu då sölkorv!

Vi byggde kattgården och så släppte jag det hela lite och tänkte att ”Så! Nu får han vara där.” Minimal påverkan på hans knä och så är det bra med det. Inga selar, bara en kattgård med väggar. Sedan gick jag ut och gick med hans bror. Hamilton försökte alltid komma med och det var nu jag gjorde fel. ”Nej, nej, inte nu… sedan!” Vet inte riktigt vad jag ens menade med det, men det kändes bra att inte stänga dörren helt. ”Sedan” kunde innebära så mycket. ”Sedan” har jag tid bara med dig eller något liknande. Men det definierade jag inte så tydligt när jag sade det, vare sig för mig eller Hamilton och jag kom iväg med Pantheon med detta löfte hängande i luften. Hamilton tolkade det i alla fall som att han skulle få gå ut ”sedan”, någon gång i framtiden skulle det bli hans tur! Någon gång i framtiden skulle det bli bättre, roligt igen, så han väntade!

Hamilton1
Hur långt efter mig är han egentligen?

Kaisa hade nog inte heller helt tänkt annat än att Hamilton visste att han var handikappad och förstod vad det innebar. Att få berätta för honom att det aldrig skulle bli hans tur var tufft. Hon gjorde det, rakt och ärligt. Hon talade om för honom att så skulle det inte bli att ”sedan” inte fanns och Hamilton kände chock och sorg. Mitt i diskussionen med Hamilton säger han att han inte satt samman sin smärta med rörelse. Det öppnade upp lite nya tankar hos mig. Va? Gjorde han inte? Innebar det att han inte hade ont jämt när han rörde sig?

Hamilton2
sist till eken är ett ekollon!

Så när Kaisa fick det svåra uppdraget att stänga dörren i nosen på Hamilton så öppnades ett litet fönster i mattes hjärna. Kaisa skötte sig exemplariskt och förklarade för Hamilton att han kunde få komma in och vara inne mera om han inte knaprade sladd och Hamilton blev nyfiken. Inte helt dötrist liv alltså, utan lite mera kul?

forvanad
Paanthe-eee-ooon!

När allt återberättades till mig och jag själv smält allt, började jag fundera och när jag pratade med folk omkring mig inser jag att Hamilton nog behöver träning, att kattgården inte räcker för honom heller. Det förmedlade också Kaisa att även Hamilton har behov av rörelse, mer än vad kattgården kan tillfredställa. Han behöver sjukgymnastik, sa min bror och han har förstås rätt. Ingen blir bättre av att inte använda musklerna. Vi vet inte riktigt hur vi ska lösa det här. Hagen är exemplarisk och lättillgänglig, men vi har den inte så länge till. Snart kommer korna och tar över den och vi har inget annat område som är så skyddat lättillgängligt där vi bor. Vi får fundera på det här och måste försöka hitta en lösning på det för nu har vi i ett par dagar låtit Hamilton hänga med ut i hagen och han är själaglad och han verkar inte få mera problem med benet.

Pantheon1
Allså… nu är jag dödstrött! ont i knät, han? Han far ju som en ekorre över hela hagen. All min kraft går ju till att hålla reda på honom.

Dagens lärdom är ”tänk på vad ni säger till era djur, de förstår mer än vad ni tror.”

Hamilton5
Men! Vilken virrpanna han är brorsan. Har jag sprungit ifrån honom igen. Snigelbrorsan!

Jag har köpt ett agilityset för hund som kommer under nästa vecka vi ska se om det kan bli en del av lösningen.

HamiltoniTrä
Hamilton klättrar

Bilderna är från dagens tur i hagen och jag kan meddela att det inte var något haltande idag.  Vi var ute i fredags också och då haltades det mera. Hamilton for idag runt i hagen med stor glädje, upp och ner i träd och spurtade fram så stackars Pantheon hade mer än fullt upp att bara försöka hålla koll på honom. Detta är så suveränt bra att ha med Hamilton för aldrig är Pantheon så trött som när han hänger med då plötsligt Pantheons hela uppdrag blir att försöka hålla koll på brorsan, ett omöjligt uppdrag.

Pantheon4
Här var han nyss i alla fall

Det går lite fram och tillbaka med Hamiltons haltande, men vi ska försöka röra mera på Hamilton på olika sätt. Kanske redan nästa helg med hjälp av agility.  Håller tummarna för att detta nya kan få fortsätta.

Hamilton9
Hamilton på nya äventyr

Kabelsmaskande och frihet

Jörgen Andersson
Jag känner doften av något…

Hamilton är nästa katt som jag valt att ta till Kaisa för konsultation, bara problem med bengalerna tänker ni, men bengalen är en underbar ras, dock är den väldigt aktiv och därmed en krävande katt. De har ett starkt rörelsebehov som man inte ska underskatta.

Hamilton har sedan han var liten haft en förkärlek för sladdar som tyvärr aldrig avtog när han växte upp. Jag tänker att det kanske var kliande tänder som gjorde att han startade, men något annat måste ha fått honom att fortsätta, kanske brist på rörelse. Jag har också lagt märke till att Hamilton har mardrömmar så jag tänkte att Kaisa kunde få hjälpa till även med Hamilton.

Jörgen Andersson
Kommer du Hamme? Nja… någon har varit här också Panthis…

Hamilton var en rolig katt att prata med tyckte Kaisa, trevlig och social. Hamilton formligen älskar att kommunicera med husse och matte och när vi förstår varandra blir Hamilton uppspelt och lycklig. Hamilton gillar att balansera på saker och använda sin nos.

Jörgen Andersson
Som en liten detektiv går han fram genom hagen med nosen som främsta verktyg

Det kom upp mycket under samtalet med Hamilton. Men Kaisa förklarade att sladdar var inne som ormar var ute. De kan hugga Hamilton så snabbt att han inte kan komma undan. Hamilton blev förvånad. Han visste inte att sladdar kunde hugga tillbaka. Han gillade konsistensen på dem. Han förmedlade den till Kaisa som nu kan säga att konsistensmässigt påminner den om vingummi. Vad man får veta av sin katt :-D.

Jörgen Andersson
* sniff, sniff *

Även Hamilton har ett starkt rörelsebehov. Det är lite mer problematiskt än med Pantheon, för Hamilton har fortfarande problem med sitt högra knä vilket gör att han fått nöja sig med kattgården. Men om han slutar äta sladdar så kan han röra sig mera fritt inomhus utan tillsyn som vi tvingas till idag. Men då förklarade Kaisa att Hamilton måste gå förbi varenda sladd utan att smaska på dem.

hop

Samtalet var i torsdags och jag har haft honom inne precis så mycket han velat hela påskhelgen. Inte en sladd har han visat intresse för och mer och mer frihet har han fått. Han är jättekelig och mysig och lyssnar mycket mera när jag säger nej nu också. Vilket händer när han får syn på Pollux och vill bråka.

Jörgen Andersson

Faktum är att han lyssnar nu så mycket på oss att vi beslutade att ta med honom ut på en sväng i hagen idag. Efter bara några meter haltade Hamilton svårt. 😦 Jag tog fram ryggsäcken och tog in honom i den och satte mig framför och strök hans knä och pratade lugnt med honom.

Jörgen Andersson
Pantheon, som undrar vart Hamilton och matte tog vägen

Han satt ett tag i ryggsäcken och vilade benet. Sedan försökte vi igen och denna gång kunde Hamilton gå lite längre. Han lyssnade när jag sa till honom att ta det lugnt och tog det verkligen lugnare. Hamilton är verkligen smart och lyssnar och kommunicerar mycket mera tvåvägs än vad hans bror gör.

Jörgen Andersson
Bröderna utforskar vårhagen tillsammans

Pantheon kommunicerar högt och tydligt, men kanske inte alltid  mer än åt ett håll, han lyssnar lite dåligt på den andra parten. När Hamilton började halta igen tog vi och avslutade dagen och tog oss försiktigt tillbaka till bilen och hem och plötsligt har Hamiltons värld blivit större. SÅ underbart roligt!

Jörgen Andersson
Åh… *sniff, sniff *

Mardrömmarna då? Jo då, Hamilton har mardrömmar, men jag brukar väcka honom när jag märker dem och det tyckte Kaisa att jag kunde fortsätta med. Det är inte så att Hamilton har ett jobb att passa menade hon han kan somna om, och sova så länge han vill. Drömmarna kommer när Hamilton har ont berättade han och handlar om att han råkar illa ut och känner smärta. Hur vet jag att han har mardrömmar? Hamilton morrar när han har dessa drömmar. Drömmarna försvinner dock väldigt snabbt efter att Hamilton vaknat och är inget han bär med sig in i vaket tillstånd.

Bilderna är alla från dagens tur i hagen ❤

 

Kontaktlänk till Kaisa om någon mera behöver hjälp : <klicka här>

Kattkissande och hur man löser det

Det här blir nog sista bloggen jag skriver innan jag går över och skriver med Granngården. Nu i mars ska det dra igång, ska bli så spännande! Jag vill idag prata om något jag inte pratat om tidigare och jag kommer kanske inte nämna det igen, men för den som söker i bloggen finns det här, lösningen på allt felaktigt kattkissande i världen! Ska man skriva en blogg kan man lika gärna göra det ordentligt ;).

Jag har, under många år, sedan lille Pantheon blev könsmogen vid nästan 6 månader, haft problem med att han kissar fel. Han kastrerades nämligen på dagen han blev 6 månader. En usel timing rekommenderad (krav från faktiskt) av veterinär (man får inte kastrera dem innan 6 månader). Skitsnack säger jag och får passa på att ursäkta för språket, men hade jag fått kastrera honom när han var yngre, som jag ville, hade jag antagligen inte haft detta problem. Stelbent byråkrati som inte riktigt lever i verkligheten eller behöver ta konsekvenserna av usla beslut.

Utomhustassar

Jörgen Andersson
En mjuk promenad

Men det kanske fanns någon mening med det också. Kanske läser någon detta och får hjälp med sin katt? För det här problemet är vanligare än vad jag trodde.

Jag har testat allt för att få det att sluta. Jag kan rabbla allt jag testat, men faktum kvarstår, jag har följt alla goda råd och alla kattexperters tips och råd utan att NÅGON förändring visat sig.

Räddningen fanns där framför mina ögon hela tiden. Jag tror och har alltid trott att alla djur har intelligens och jag tror de har ett språk. Det är inte kattspråket och hundspråket osv utan alla djur kommunicerar med varandra och oss genom sina sinnen, tankar, känslor och för all del genom ljud. Men inte uteslutande genom ljud som vi. Jag tänker att vi kanske är den enda levande varelsen på jorden som kommunicerar med varandra med ljud och nedklottrade krumelurer och skrattar lite åt hur vi dumförklarar alla andra varelser omkring oss. Vi har så mycket kvar att lära oss om livet på den här planeten.

Jörgen Andersson
Jag kan prata så här också!

Jag vände mig alltså till en kvinna som kommunicerar med djur. Hon pratade med Pantheon och kortfattat är detta historien jag fick. Pantheon är en stolt katt, en katt med stor medvetenhet om allt som händer runt honom. Han är vaksam och har koll på sin omgivning och han älskar att använda sin kropp. Han älskar frihet och rörelse och promenader (gärna med godis). Han har ett oerhört starkt rörelsebehov som när han inte får utlopp för det kan lätta i och med att han får kissa. Han vill vandra, vandra långt så det liknar ett revir. Revir är viktigt för Pantheon. Att hålla ett revir och vandra. Jag hade räknat med detta och var steget före honom här. För jag har verkligen gått med mina grabbar under de år jag haft dem och hade nog hoppats att kissandet då skulle avta, men så blev det inte, ibland tilltog det istället. Så det visste redan kommunikatören. Så att bara få tillbaka ett ut och gå med honom var inte ett alternativ som jag inte redan testat.

_JBA2816 kopiera
Titta, jag kan flyga! Kalla mig ”Fladder-katten!”

Pantheon berättade att han älskar rörligheten i sin kropp och han älskar att utsätta kroppen för gränser, att testa den. Han vill använda den maximalt! Kvinnan berättade för Pantheon att matte inte gillar kattkiss och att det måste sluta. Pantheon blev perplex, chockad rent av. Han har förstått att jag blir irriterad för något, men ändå inte gjort kopplingen att det var hans kiss. Han var oerhört förvånad att människor inte kunde hantera kattkiss så som det var menat. (Åh vad jag har skrattat åt denna mening, underbare lille pluttskrutt hur menar du nu? Hur var det menat???)

Men efter kommunikation ingick kommunikatören i ett avtal med Pantheon, regelbundna promenader vid ungefär samma tidpunkt (önskemål från Pantheon så han kunde ana ett mönster och förstå ungefär när det var dags att gå ut) och inget kissande utanför kattlådor. Ok, så utåt sätt ingen större förändring i MITT beteende… Jag återinförde promenader för Pantheon som jag kört med dessa i flera år innan och slutligen gett upp dem i och med kattgården som räcker för Hamilton och Pollux, men inte för Pantheon.

_JBA2261 kopiera
snabbast i välden!

Samtalet (som skedde på distans) tog nog närmare en timme och efter detta samtal minskade kissandet markant, för varje vecka minskade det och vi kom in i promenadrutiner för att inom ett par månader helt avtagit. Det kan bli fel någon enstaka gång när känslorna drar iväg, men jag kan nu ändå sticka ut hakan nu och säga att han äntligen är rumsren. Jag har oavsett om Pantheon gjort lite misstag på vägen hållit min del av avtalet till 100%. Ibland när det varit kallt, blåsigt och snöigt har jag nästan fått släpa med mig Pantheon ut med repliken ”Kom nu vandraren!” Vandraren har rusat runt huset och dragit en lättnadens suck när vi kommit in igen, men så är det när man ingår avtal med djävulen eller matte.

Älskar denna katt så himla mycket, för när man får kämpa med ett djur går kopplingen antingen av eller också blir den starkare. Jag hoppas att jag genom att gå ut så här kan hjälpa andra så den inte går av. Prata med era katter via ombud om ni inte kan sjäva. De ser på kiss på ett helt annat sätt än vad vi gör.

Jörgen Andersson
Lyssna på mig tvåbening, magisk är jag!

Det som fick mig att skriva detta nu är en artikel som liksom så många andra jag läst lovar att lösa problemet med kissande katter. Tro dem inte för ett ögonblick! Eller snarare, om det inte lyckas när du testat allt, ge inte upp. Jag har som sagt testat att följa allt i ALLA dessa artiklar och lagt ut en förmögenhet på detta problem när jag hade kunnat vänt mig till källan av problemen och frågat ”Varför? vad kan jag göra för dig så du ska sluta med det?”

Jörgen Andersson
oj, oj, oj matte, tur att EN av oss står för image och coolhet!

Vår deal är en promenad om dagen (en promenad med en liten överlycklig gepard i andra änden av kopplet), ingen uppoffring och ett kissfritt hem och en väldigt kelig och mysig katt är belöningen. Jag förmedlar gärna kontaktuppgifter till djurkommunikatören som hjälpte oss. Det finns säkert oärliga människor här också, men jag hade turen att hitta rätt med en gång.

Nu är det dags för en vårpromenad med min gepard lite tidigare än vår vanliga tid, men det är helg och solen skiner! Önskar er en skön helg! Nästa gång jag skriver är jag nog på Granngårdens domäner. 🙂

Nya vindar…

Nya vindar blåser på Herrsjökräftan, positiva och roliga förändringar som innebär flera och mera regelbundna inlägg. Jag (och kissarna) har haft lite lägre profil en längre tid nu och bloggat mera i klump för att sedan tystna lite, men nu börjar det bli dags att ändra på det.

Vi kommer att från och med i början av mars ingå i Grannlivs blogg (Granngårdens blogg) och hjälpa till att lyfta fram kattdelen där. Ni som följer mig hittar mig på samma adress som vanligt. Vi börjar med att lyfta in vår blogg hos dem så från ert perspektiv blir förändringen minimal. Kanske att vi kommer att ligga nere någon liten period, har aldrig flyttat bloggen tidigare så jag är lite osäker på hur det går till.

Från mitt perspektiv innebär det mera rapporteringar och ett snokande i kattrummet efter nyhetsvärde att dela med er.

_JBA0012_DxO copy
Snok? Sa hon snok? Ja det lär hon inte hitta någon. Jag har järnkoll på om något nytt kommer in hos oss. Förresten sover inte de så här års? Kanske måste ta ett varv trots allt så jag inte missat något slingrigt.
cropped-polluxfransar
Oj då, jag som faktiskt förstod förstår att man från och med nu måste vara presentabel och värdig. Fast med det sällskapet jag har så är det inte så svårt.

 

Pantheon 4
Vilken tur att man är snygg i alla situationer och alltid pre-present-snabel. Det är väl Hamme och Polle som ligger värst till när det gäller sånt tänker jag. 

Snart kör vi! Fortsätt att följa oss och kommentera med glada tillrop. Det uppskattas verkligen.

Kram på er!

 

 

Hjulintresse?

Ni kanske har sett Pantheon springa i ett motionshjul och nu har en vän till mig möjlighet att köpa in ett parti med katthjul av en bra sort.

_JBA4932 kopiera

spring, spring, spring

Ett katthjul som nog hamnar någonstans mellan fyra till fem tusen kronor styck. Om någon skulle vara intresserad kan ni väl skriva en liten kommentar eller så. Vi får se om vi får upp något intresse för det eller inte. Men har ni en aktiv kattras så kan verkligen ett katthjul hjälpa till att få ner din kisse i varv.

_JBA9081 - 2015-10-31 09.39.23 kopiera

Hos oss har det varit nästan uteslutande Pantheon som springer i det. Han har energi och kräver verkligen något som tömmer den energin mellan varven.

IMG_3287

Pollux har aldrig fattat vitsen med att springa runt, runt och Hamilton har sin knäskada som även om den är läkt så tar han den gärna lite lugnare. Men som sagt detta är en liten intresseanmälan om det finns flera där ute som skulle kunna vara intresserade av att köpa ett Ferris Cat Wheel genom min vän. Blir vi tillräckligt många så blir det nog en beställning. 🙂 Vårt hjul har använts väl genom åren så jag är redo att investera i ett nytt själv. 🙂

Läs mera på (och anmäl intresse på) http://www.imakatt.se/katthjul